​​​​​​​Teoretiska kunskaper måste befästas genom inlärning och på ett sådant sätt att man minns dem under lång tid, kanske för hela livet. Förmågan att ”läsa in” kunskap är olika för olika människor. ​​​​​​​​​​En del har lätt för det, andra svårare. Dessutom betyder ämnet och individens förhållningssätt till det en hel del. Har man erfarenhet av ämnet eller är det fullständigt nytt, hur intresserad är man av det osv.

Att lära sig ellära ger individen utmaningar. Elekricitet är osynligt och kunskapen om El bygger på förklaringsmodeller för de teorier vi har om hur el fungerar och som vi utgår ifrån som vetenskapliga sanningar. Ellära är således ett abstrakt ämne.

En annan utmaning är att en grundskoleelev kan uppleva sig vara ”skoltrött” efter årskurs 9 och ser fram emot en praktisk gymnasielinje. Det som väntar är istället mer teori, som dessutom kan upplevas svårare p g a sin abstrakta karaktär.

I dag vet vi att vår förmåga att lära in och minnas kunskaper är större när fler sinnen är inbegripna i inlärningsprocessen. När vi behöver information som vi tidigare lärt in hämtar vår hjärna fram en sammansatt bild av de intryck som är förknippade med den. Det är intryck baserade på syn, hörsel, känsel, känslor och fakta. Det är därför man kan komma fram till vad någon heter vars namn man glömt, genom att börja med att tänka på den plats där man träffade honom första gången eller hur glad eller arg man blev av den personen vid något tillfälle. Hjärnan kommer då att hämta in den information som är förknippad med denna minnesbild – däribland personens namn.

​​​​​​​

​​​​​​​Förmågan att minnas är också lättare när man förstår ett sammanhang. Om man förstår hur en maskin fungerar och vilken funktion de olika delarna har, är det också mycket lättare att komma ihåg deras namn.

Modern elmiljö stimulerar inlärning genom att eleven motiveras att använda fler sinnen under inlärningsprocessen. Genom att se nyanser i ex ljusstyrka, känna variationer av värme, se mätinstrumentets värden, koppla ledare och dra slutsatser av det man observerar, så kommer eleven att själv ”upptäcka” kunskapen. Eleven får en egen upplevelse att relatera till när han sedan läser in teorin ytterligare. Den praktiska erfarenheten blir krokar som den teoretiska kunskapen kan fästas på.

De praktiska övningar som utförs bidrar till att eleven ”ser” sammanhanget
​​​​​​​vilket gör det lättare att lära sig namn, beteckningar och formler etc.
Målet är att bygga undervisningen på praktiska erfarenheter som inte bara underlättar inlärningen, utan också skapar förutsättningar att lättare praktisera och påminna sig de teoretiska kunskaperna senare i sitt yrkesliv.