Elprogrammet / ÅDALSSKOLAN KRAMFORS Mars -17

Staffan Strindlund har arbetat på Ådalsskolan i Kramfors i 8 år. På elprogrammet går ca 70 elever varav 18 i ettan. Staffan har ettorna och det syns tydligt att han tycker om sina elever. När vi går runt bland elevernas platser är han märkbart entusiastisk när han beskriver deras olika förmågor och egenskaper. Vårt samtal kommer mycket att handla om att utveckla elevers kreativitet, något Staffan brinner för.
För 4 år sedan provade han  byggsatsen L08-1 för elektromekanik för första gången. Sedan dess har han använd den varje år och utvecklat användandet  efter sin egen tanke. 
”De får lära sig fästteknik, använda popnit, bocka plåt, göra hål, elektriska kopplingar och lödning. När det hela är färdigt ser man tydligt vilka som har handlag, vilka som är noga och hur ambitiösa de är. Och de lär sig av varandra, de hjälper varandra. Det är nästan ingen som kan göra den helt själv utan hjälp av klasskamraterna ”
​​​​​​​

Staffan1Staffan1
ÅDALSGYMNASIET KRAMFORS
STAFFAN 2STAFFAN 2
STAFFAN 2
Byggsatsen levereras med en färdig ritning med måttsättning. Men Staffan har valt att inte använda den till förmån för att stimulera elevernas kreativa förmågor.   ”Jag låter dem göra en egen ritning. De får titta på en färdig låda och sedan utifrån den göra ritningen. Vi har Cad i åk 1-3. De får börja med att rita den här. De måste ta reda på var ett visst hål ska sitta, hur stort är det, var brytaren ska sitta, vilket avstånd osv. Det blir en kombination av teori och praktik. Det blir inte bara en ritning med streck. När de är klara är det en verklig låda de gjort, som de själva byggt.”
 
Hur uppfattar eleverna arbetet  med byggsatsen? ”De flesta tycker det är roligt. Det syns på olika sätt. De går in för det med liv o lust. Visst är de förgrymmade över den när det inte går som de vill. Men de hittar på olika lösningar och arbetar vidare. Det är roligt att se när någon jobbar över lunchtimmen eller stannar kvar längre bara för att göra klart det moment de höll på med. Någon köpte Autosol och polerade den blank. En annan elev tog hem och lackerade lådan. En elev satte dit en lysdiod till brytaren. Då fick han lära sig att det behövs en resistor också. Vi tillåter eleverna att göra fel. Det är lårorikt. "
STAFFAN 3STAFFAN 3
STAFFAN 3
Betygsätter du arbetet undrar vi?Ja, när de är färdiga skriver de sitt namn under den färdiga lådan. Jag bedömer dem utan att veta vem som gjort lådan. Jag har ett antal kriterier som jag bedömer t ex hålens placering, hur bockningen är om den fungerar elektriskt osv.  Ja, även om den har fått repor under arbetet. Det är också viktigt at tänka på, att inte skada materialet”    
Byggsatsen  innebär att eleverna gör en övningsutrustning för grundläggande ellära, hur använder ni den möjligheten?  "Ja, när byggsatsen är klar kan vi göra övningar. Då får de själva fundera ut hur de t ex skall få tre lampor att lysa i serie eller parallellt” säger Staffan. "Det följer med utförliga övningsuppgifter i materialet. Men vi gör egna övningar allt efter vad vi hinner med. Att bygga lådan och bli klar tar för oss ungefär en månad parallellt med annan undervisning."

< Övre bilden till vänster visar en poängkolumn för kriterier för bedömning av det färdiga resultatet.
​​​​​​​<På bilden till vänster pekar Staffan på ett exempel på elevernas kreativitet. Hålet för labproppen har hamnat för nära lamphållaren. Problemet har eleven löst genom att fräsa ur lamphållarringen. 
Vi undrar hur han vill sammanfatta användandet av byggsatsen i undervisningen ”Eleverna får med sig många moment med inslag av flera kurser. De får en förståelse för vad mekanik innebär. De lär sig hjälpas åt. När vi är klara har vi gjort mycket av det vi ska göra i åk 1. Eleverna är nöjda, de tycker de har gjort mycket”. Staffan avslutar med en anekdot. ” Det finns en historia om en man som lärde sin hund att tala. "Va, har du lärt din hund att tala! Ja, jag har LÄRT honom att tala men han KAN inte tala, Men jag har LÄRT honom." Så är mycket av skolans värld. Jag menar att när vi arbetat med byggsatsen så har  eleverna lnte bara lärt sig, de kan.”
​​​​​​​
Vår kommentar blir: Ett bra läromedel är flexibelt. Här har läraren använt det som stöd till flera kurser. Bl a för att gör CAD ritning kreativ och resultatinriktad, något den inte alls är tänkt för ursprungligen. Det är  roligt att se att materialet  kan locka fram en potential av kreativt tänkande ur eleverna.
Se fler exempel, gå till "Case Study"